...maj gaaaad, det var fanimig inte igår...

Ja, och helt plötsligt slutade jag bara blogga. Jag fann twitter. Det går ju mycket snabbare att bara klick klick, trycka in ett lite fyndigt meddelade där, skicka med en söt slurkbild och bara posta med telefonen än vad det är att ta upp datorn, sätta sig, skriva och hålla på.

Jag har ingen riktig lust att ta av den tid jag har till att blogga. Eller ja, som det ser ut just nu och som det sett ut den senaste tiden. Det finns så mycket saker som är roligare. Att bygga koja med slurken. Ha krypmats på golvet. Besöka öppna förskola eller nya favvoplejset; Leos Lekland. Maj gaad. Leos Lekland. Det är typ heaven on earth för oss med kids under ett år. För då kommer man in gratis och kan nyttja alla lekytor hela dagen för noll kronor.
Det har förståligen blivit föräldragruppens nya vattenhål och vi besöker stället minst en gång i veckan.

Slurken är nu 9,5 månader och snart går han. Jag lovar. Han kommer gå innan jul, sanna mina ord. Han är typ världens gladaste kille nu för tiden. Pratar hela tiden och kommer på massa bus och nya saker varje dag. Det är en fucking fröjd att gå hemma i föräldraledighet och leka, mysa och leva med honom. Vi fikar, vi leker, vi undersöker och är ute. Jag älskar verkligen varje stund jag har med honom såhär på heltid och tar verkligen till vara på den för nu är det bara 3 månader kvar av ledighet för mig.
Sen väntar verkligheten.

HUGA!

VERKLIGHET....