...promenera tills fötterna dör...
Postad i Slurken
om livet som småstadsmamma i storstan, om bebisen, sjalbärande, EC och LCHF, om mat och kärlek och allt därimellan
Postad i Slurken
Postad i Slurken
Postad i Slurken
Postad i Slurken
Postad i Slurken
Postad i Slurken
Postad i Slurken
Postad i Slurken
Postad i Slurken
Postad i Slurken
Postad i Slurken
Postad i Slurken
Postad i Slurken
Postad i Slurken
Vi trotsade vädret och gick och gungade på lekplatsen vilket var awsome!
Efter dessa helvetiska 24 timmar så förtjänade vi lite frisk luft. Slurken vill inte somna igår. Han knölade och bökade och vägrade. Och sen fattade vi varför. Helt plötsligt kaskadkräks han ner hela sängen och skrämmer både mig och sig själv. Vi tvättar av och tröstar, byter allt och sen somnar han. I 2 minuter. Sen kaskadkräks stackarn igen. Byta allt igen, trösta den rädda slurken.
Vi trodde först det var maginfluensa eller annan (o)trevlig magåkomma men det blev inte mer av det sen. Ingen feber, inget löst bajs. Tror det är nåt han fått i sig som inte magen fixat. Han fick smör i maten till både lunch och middag, kanske blev det för mycket för den lilla magen?
Och idag har han varit grinig. Fast inte sådär sjuk-grinig utan mer uttråkad-grinig. Jag tänkte ju att vi skulle ta en slapp dag hemma men det tror jag inte Slurken alls ville. Och maten jag köpte var inte heller god så vi fick rusa ner till ICA och handla en Ella som han såklart slukade. Bara ekologiskt är tydligen gott nog...
Tur nog fick jag en tvättid så allt som är nerkräkt (och det var en hel del) är nu tvättat igen. För tänk er stanken om högen fått ligga och vänta på tvättid... huga...
Postad i Slurken
Postad i Slurken
Postad i Slurken
Postad i EC
Postad i Slurken
Postad i Mat, LCHF och annat gott
Postad i Allmänt
Postad i Allmänt
Postad i Say what?!
Slurken haz done it again. Somnat i vagnen alltså. Detta med vagn går riktigt bra nu för tiden. Det är väl så att vi har byggt upp ett bra förtroende där han litar på att vi är där och kommer om det skulle vara så att han behöver oss. Vi skulle aldrig få för oss att ha honom i vagnen om han är rädd/ledsen/orolig eller på annat sätt visar att han verkligen inte vill.
Och det här med förtroende är rätt spännande. Jag har i hela mitt liv varit den som tagit tag i saker och såg till att det som skulle göras hände. I högskolan ledde jag våra grupparbeten och tog på mig de andras del för att jag inte ville riskera att få dåligt betyg. Jag förlitade mig inte på att andra skulle ordna det hela för då kunde det ju bli så att det inte gjordes. Jag hade alltså rätt dålig tillit till att andra skulle fixa saker som jag själv kunde göra.
Men det har blivit bättre. Jag har förtroende för mina närmsta för jag vet att jag kan lita på att de gör det de säger att de ska göra. Jag kan be dem om hjälp och jag ser det inte som något negativt att behöva ta emot hjälp. Tvärtom. För mig är det en styrka att kunna ta emot hjälp, eftersom jag haft svårt för det innan. Att kunna säga "Jag klarar inte detta, detta som du är så bra på, kan du hjälpa mig?" är inte bara stärkande och bekräftande för den som får hjälpa till utan också ödmjukande (är det ens ett ord?) för mig. Och jag tror att man också blir mycket mer mänsklig när man kan ta emot hjälp som man behöver.
Postad i Slurken
Slurkis är trött. Slurkis har varit vaken sen 05.20 då han i sedvanlig ordning morgonbajsade på pottan och därefter bara sovit 15min vid 9. Han är inte riktigt redo för sådana långa vaken pass än, det märker man på hans humör. Han har dessutom bara småätit och borde vara jättehungrig men ratar tutten och blir tokilsk. Han somnade i sjalen och jag hoppas han sover 1-2 timmar iallafall så han blir människa igen och kanske kan få i sig lite lunch.
Jag har ju iofs hört att det kan bli så när man börjar med mat, men jag trodde att han, som den tuttgubbe han är, skulle vilja tuttas mycket längre. Jag är liksom inte redo för att han ska sluta amma.
Och idag kom jag till att tänka på att Slurken har bajsat på pottan sen veckan innan han blev 5 månader (blir 6 månader nästa söndag) och under den tiden har det bara blivit EN bajsblöja. Är inte det rätt fantastiskt? Och den bajsblöjan var mitt fel. Han signalerade som faan men jag fattade inte att det fanns mer bajs att bajsa ut eftersom han la värsta lasset bara nån timme tidigare. Och då hamnar det såklart i blöjan. Döh!
Jag är för övrigt rejält förkyld. Dock första förkylningen sen Slurken kom till världen så jag ska inte klaga, jag brukar annars vara förkyld sjukt mycket mer. Det tenderar att bli så när man har en igA-brist. Men jag ska som sagt inte klaga, ett tag var jag förkyld hela tiden, och var det inte förkylning, så var det allergi. Så jag är rätt nöjd ändå - man måste ju se saker från den ljusa sidan!
Postad i Slurken
Slurken har provat mat i ungefär en månad nu och detta är första gången han öppnat munnen av förtjusning och velat ha mer! Den där biffgrytan var verkligen poppis! Och de andra med frukt var inte dumma de heller :) Blandar man i lite sånt smaskens i gröt så slinker den ner den också. Och så är de ekologiska.
Postad i Slurken
Jag har haft rensning här hemma och lagt upp de flesta av Slurkens kläder som ser ok ut som men inte används mer, på tradera. Den snygga gröna/oranga sparkdräkten som han har på sig på bilden är från (älskade!) Plastisock. überfin!
Vi har haft ännu en lyckad vagnpromenad. Jag fattar inte vad som har hänt. Han avskyr ju vagnen. Eller kanske borde jag skriva avskydde? Det funkar just nu och det är rätt skönt. Jag älskar att bära honom men han väger för tusan 8500g nu och det börjar bli tungt att bära honom framtill. Jag får helt enkelt lära mig att knyta sjalen/MT:n på ryggen. Jag tycker det känns lite läskigt bara, att ha han där bak där jag inte ser honom.
Hur har ni andra sjalare gjort? Bär ni på ryggen och hur funkar det? Är det läskigt?
Postad i Allmänt
Postad i Slurken